Igår var jag på kalas hos min skolkamrat i Ulricehamn, eller ja, mer än skolkamrat tycker jag nog att hon är i alla fall. Hon är en superkompis!Alla hennes kompisar som var där var väldigt trevliga och roliga. Jag har bara ett smärre problem med religioner, vilket gjorde att jag kände mej aningen malplacerad. Men det var trevligt större delen av tiden. Det mysko var att ett av alla de 14 kinderägg vi gömt i trädgården var försvunnet. Riktigt underligt försvunnet, helt borta. Väldigt mysko. Idag har jag inte mått sådär illa som jag gjort hela veckan. Kanske var det falskt alarm bara? Nackdelen är att i så fall var det något känslomässigt krams och det är helt klart mycket värre än en lite parasit i magen...Ikväll lyssnar jag äntligen på The Knife. Har älskat "pass it on" sen jag såg den på ztv för några veckor sedan. De är helt underbara!Och tack vare killen har Tiger Lou fått ett nytt uppsving. Han nämde dem för ett tag sedan och var sedan olaglig nog att ladda ner dem för att vi skulle lyssna (de är ju ändå från Trollhättan) varpå jag svarade att jag kände igen låtarna. Men han nekade såklart stenhårt till att vi skulle ha sett dem på Hultsfred förra året som jag trodde, tji fick han för de var där och vi såg dem, eller i alla fall jag såg dem. De är riktigt bra.

Idag är den sjunde dagen jag mår konstant illa. Vad betyder det? Om jag varit av manligt kön skulle jag nog inte bry mej, men eftersom jag sluppit det så borde jag kanske det..? Det mysko är att jag inte oroar mej ett dugg, inte nånstans. För att vara riktigt ärlig så har tanken på att bli oplanerat gravid inte skrämt mej på sistone. Inte för att jag vill ha ett barn, absolut inte just nu, mitt inne i en utbildning som ges sista gången någonsin. Då passar inte barn och sånt in i bilden. Men ändå känner jag mej inte ett dugg orolig, faktiskt. Annat blir det väl om det är så på riktigt och jag ligger på sjukhuset och förbereder mej för att ta bort den lilla parasiten. Sjukhus är ju så äckligt tråkiga... Fast å andra sidan räknas väl inte abort till akuten så då slipper man väl spendera hela nätterna där, det har jag redan gjort alldeles för många gånger. Alldeles för många. Har konverterat till vårdcentralen på sistone, men när man nämner rakblad så tittar folk snett på en, kan inte förstå varför det var en olycka, på riktigt. Men ärret blev sjyst!

Ja, det är frågan. Släng er i väggen alla Hamlet-(?)-fans med döskallar, frågan om att vara eller inte är ingenting i jämförelse med den att blogga eller inte. Nu gör jag ett tappert försök igen och hoppas att det blir lite halvlustigt så att jag kan skratta åt mej själv om ett tag. Yeah, right. Jag kan INTE skratta åt mej själv, jag upprepar INTE skratta åt mej själv, det är inte min grej. Fick en lustig idé imorse strax efter att jag vaknat. Att lyssna på Lightforce. Hur länge sen var inte det? Nån form av trance tror jag att det är, fantastiskt. Har ni tänkt på vilka vackra melodier de använder. Melodier utan sång till, det är underbart. Får sån lust att dansa. Kanske borde ringa kusinen och höra när nästa skogfest (?) är och hänga på..? Skulle ut och dansa imorrn egentligen, är sååå sugen. Men väninnan är inte helt kry efter sin influensa och vila är viktigt för att repa sej ordentligt, fast å andra sidan hade hon nog glömt bort sin sjukdom efter några drinkar, hehe. Får ge mej till tåls, eventuellt lördag, annars blir det nästa fredag. Mitt tangentbord höll på att gå till de sälla jaktmarkerna för en stund sen, men innehållet i mitt vinglas missade det precis och hamnade på bordet och golvet istället. Det är kladdigt nu, golvet alltså. Tur att man har tofflor med söta små hästar på... Och just det. Glöm inte alla ni som har hosta att ni kan koka två grodor i mjölk och dricka det sedan så blir hostan bättre, får ni tag på en padda istället för grodor så blir det ännu effektivare. Läste detta i Boken om San Michele av Axel Munthe, där finns många matnyttigheter...Dagens musik har gått från Lightforce till Thåström (50 år och fortfarande fantastisk, en stjärna är en stjärna), via Hel och Gyllene Tider till lite Nationalteatern ikväll. Lightforce, borde lyssna mer på sådan musik.

Ja, hur svårt kan det egentligen vara att få tag på ett par VITA nylonstrumpbyxor? Onekligen väldigt svårt har jag fått erfara idag. Men jag vill ha såna! Förmodligen är de väl helt ute nu för tiden och om jag tar på mej ett par ändå så är jag väl också ute... Men det kvittar för jag vill ha såna ändå!Jag hittade tjocka vita, mönstrade vita, knästrumpor vita tunna och tjocka. Men inga hela strumpbyxor, det närmaste jag kom var ett par stay-ups, kanske kunde funka, kjolen jag ska ha till är i och för sej ganska kort, men det kunde ha funkat, om inte det enda paret i affären hade varit storlek 44... Så stor är jag inte. Någon hånar mej och vill att jag inte ska få ett par vita i nylon. Men jag ger inte upp än, hittills har jag bara letat i centrala Borås, jag har knalleland och hela Trollhättan kvar. Ni ska nog se att jag kan få tag på ett par tillslut. Jag ger mej inte utan kamp!

Idag, och jag måste tillägga äntligen, kom en vän och besökte mej hemma i min lägenhet. Det tog bara ett halvår innan han och jag kunde få till en tid att ses, men tiden höll ju på att rinna ut så...Vi bakade bullar och tittade på Angel. Första säsongen, helt otroligt att jag aldrig sett den förut, den är himla bra, jag gillar Angel. Bullarna blev hur bra som helst dessutom. I och för sej alldeles för stora, formarna var i stort sett platta, men de blev goda. Väldigt goda!Det är bara den här konstiga saken. Hur kommer det sej att jag blir nervös när jag träffar en kille som jag känt i 5 år och spenderat väldigt mycket tid tillsammans med, en gång i tiden. Inte de senaste åren, men förr. Vi känner ju ändå varandra väldigt väl, hur kommer det sej att jag blir så nervös ändå..? En förklaring någon?

Egentligen borde jag nog säga tvärtemot dagens rubrik. För det började med att jag såg ut som en snögubbe efter att jag hade skottat bort snön från bilen, sedan fortsatte det med att jag i mina tjusiga stövlar (med klack) halkade runt ute på skolans parkering innan jag kunde ta mej in i säkerhet. Varför sandar de inte parkeringen? Det var blank-is. Livsfarligt med andra ord. Ytterligare senare under dagen skulle bilen levereras åter till sin ägare varpå jag körde 10 mil norrut, det blev mindre och mindre snö ju längre jag kom, men vägarna var mycket oplogade. Snömoddiga och halking, det gick inte så fort som det brukar. Men jag kom fram hel och hållen i alla fall och det är huvudsaken. Här kommer snart det underbara. Stod senare på kvällen utanför föräldrarnas gård på landet för att vänta på bussen. Det finns inga gatlampor på landet så det var mörkt, men snön lyste upp något helt otroligt! När jag sedan åkte med bussen genom skog och mark så lyste snön upp ännu mer. I vanliga fall ser man ingenting längs vägen eftersom det bara är skog, men nu när snön har kommit så såg träden i skogen helt fantastiska ut. Det var väldigt vackert i mörket. Behöver jag säga att det är helt underbart med snö?!

Vaknade imorse ovanligt sent, klockan hade passerat halv nio med några minuter, efter en mysko dröm om hur danmarksfärjan ser ut och vilken rutt den tar. Jag hoppas verkligen inte att den går samma väg (genom stad och skogar utan vatten) nästa vecka när jag ska iväg med den! I alla fall, vaknade och kände att idag behöver jag inte göra någonting särskilt alls och det kändes riktigt härligt, en hel dag för mej själv. Hade planerat att köra tillbaka mormors bil till Trollhättan men det snöade till och från hela dagen så jag lade ner de planerna och bestämde mej för att hålla mej inomhus (hade visst fel om det där med att det skulle regna bort, synd att jag inte har något tefat här). Vilket gjorde att jag började med att läsa lite kurslitteratur, en tråkig avhandling, men det blir mindre att läsa senare i veckan då. Sedan roade jag mej med att bygga den efterlängtade lekhagen åt marsvinen som jag planerat så länge. Och den var uppskattad. Så idag har alla 15 marsvinen varit ute och lekt en stund. Inte alla samtidigt naturligtvis, då hade jag haft den del underliga parningar att se fram emot om två månader och det vill jag inte. Här sköts all kullplanering noggrant. Det var himla roligt att se dem leka och skutta runt, vissa var säkert ute i lekhage för första gången i sina liv (de nyinköpta) och blev först lite förundrade över vad som hade hänt, men efter en stund tyckte de att det var himla roligt. Och det var minst lika roligt för mej att titta på när de lekte! I fortsättningen ska det lekas varje dag, eller i alla fall så ofta jag hinner med att släppa ut dem!Har förövrigt världens värk i nacke och övre delen av ryggen efter att ha bärt tunga lådor med marsvin på ett alldeles för oergonomiskt sätt. Någon som är duktig på att massera, det behövs?

Idag kom det snö. Massor, säkert en halv decimeter. Det är roligt! Det är mindre roligt att jag hade tre mil att köra på en totalt oplogad väg och i mormors bil som far som en hottentott på vägen om man råkar hamna i lite snö. Det är ännu mindre roligt att det regnar för fullt nu så att snön försvinner. Kommer jag att kunna åka tefat i vinter över huvudtaget?